En favorit i repris med tillägg
Med grunden i hur hästen fungerar kan vi med hjälp av olika rörelser guida hästen till att hitta bättre koordination, jämnare belastning över alla fyra benen, fjädring av framdelen, jämnt påskjut av bakbenen och riktning och dosering av kraften genom ryggen.Några av dessa rörelser är exempelvis öppna, bogen in och sluta.Men väl värt att notera är att det inte är övningarna i sig som kommer lösa hästens balans och koordination utan HUR hästen utför den, hur vi anpassar den och vad vårt syfte och vidare mål med rörelsen är.
Sluta, är en gymnastiserande sidvärtsrörelse med böjning och rotation i rörelsens riktning. För att den ska vara effektiv som en gymnastiserande övning, en övning för att stabilisera bröstkorgen för att öka graden av ”lyft”, balans och koordination bör vinkeln I vilken slutan utförs inte vara starkare än att ryggen klarar av att synkronisera rörelsen tillsammans med benen. Framdelen och bakdelen bör röra sig parallellt med den diagonala linjen, så att varken framdelen eller bakdelen släpar efter eller går före.
Till en början väljer man oftast att börja med en väldigt svag vinkel för att hästen ska klara av att koordinera ryggen tillsammans med sina ben, stabiliseringen av sin bröstkorg mellan frambenen och vinkeln i bäckenet, för att sedan öka tvärningen i takt med att hästen klarar av det i hela kroppen inte bara ”kan” springa mer åt sidan. När en häst har assymmetri i ryggfunktionen, klarar den ofta av sidvärtsrörelsen åt ena hållet men inte åt det andra, ibland inte åt något håll, ibland känner man som ryttare det som om hästen går åt ett håll medans jag som ryttare verkar sitta åt det andra hållet(utåt nedåt på yttersidan).
Det visar sig naturligtvis inte bara i just en rörelse utan oftast som en helhet.
Ett komplext system av adduktion abduktion stabilisering, momentum och kraftomriktning sker i varje enskilt moment där hästen har benet i marken, skjuter på, lyfter, svävar och sätter hoven i backen. Därför är det viktigt att förstå rörelsens funktion, fördelar och syfte och just därför är rörelseanalysen så viktig.
För att alltid ha med oss frågan, vad i hästens mönster fungerar hur, åt vilket håll i vilken gångart i vilken rörelse. Vad är det vi behöver arbeta på för att få en bättre funktion av helheten och relativ symmetri i kroppen för att på sätt motverkar rörelstörningar/överbelastning/hältor osv.
Allt utgår ifrån hur vi som ryttare på ett hållbart och långsiktigt sätt kan förbereda hästens kropp o knopp för den prestation vi ber om, oavsett om det är dressyr, hoppning, fälttävlan eller ut i skogen! (Edit: eller travhästar/islandshästar/galopphästar..)
It is a work in progress, enjoy the ride, take it stride by stride! Och du, det tar den tid det tar
Ryggen vs Benen
Descellerationsfasen eller bättre beskrivet mothållandefasen är precis innan hästen sätter benet i marken och fram tills att benet är i vertikal linje mot marken. I den här fasen stabiliserar muskulaturen benet inför landning, de inre strukturerna såsom senor ligament och bindväv stabiliseras av muskulaturen samtidigt som de laddas med energi likt ett gummiband som sträcks.
När muskulatur, ligament bindväv och senor laddas med elastisk energi likt gummibandet, lagras detta för att senare i samma steg frigöras som en rekyl, som man skulle kunna beskriva som rekylen av en hoppstylta, och det i sin tur skapar rörelse.
I rekylen används ingen muskelkraft, svävmomentet hos hästens ben är ett resultat av mängden lagrad energi och möjligheten att frigöra den energin. Har hästen exempelvis mer tyngd på ett framben, låt säga på grund av en axiel rotation i ryggen som ger en ojämnhet i hur den transporterar kraft igenom kroppen så kommer den att belasta och således ha mer vikt på det benet, det leder till att hoppstyltan inte kan avge den rekyl som den behöver för svävfasen och hästen får en rörelsestörning.
Pushfasen/Påskjutsfasen skapar framför allt den horisontella kraften, som transporteras, med muskulaturens hjälp, diagonalt genom ryggen och struktur till motsatta sidan. Idealiskt omvandlas den kraften som skapas från påskjutsfasen till både rörelse framåt men även beroende på hur mycket som behövs, till uppåtkraft( samling) . Hur mycket som behövs bestäms av hur hög grad av balanskontroll den behöver för att kunna vara så effektiv i sitt rörelsemönster som möjligt.
Det vill säga hur mycket uppåtkraft hästen behöver för att kunna frigöra fjädringen i framdelen, möljliggöra bäckenets liksidiga rörelse, behålla sin framdel stabil mellan frambenen och för att kunna generera effektiv rörelse.
Om muskulaturen har en asymmetri, dvs hästen är ojämnt musklad kommer krafttransporten således att vara ojämn genom kroppen.
När kraften inte transporteras jämnt genom kroppen hanterar hästen ofta det genom att den roterar axiellt och böjer sig mer eller mindre åt ett eller det andra hållet. Traditionellt har man kallat den en starkare och svagare sida.
Ofta beror det på en naturlig snedhet, men kan även handla om trauman
som skapar oreda i musklerna och nervernas signaler.
Hur muskulaturen utvecklas påverkar hur hästen kommer att balansera och koordinera sin kropp.
När vi försöker påverka benens rörelse utan att ta hänsyn till ryggens riktning omvandling och genomsläpplighet av kraft hamnar rygg och ben i osynk, hästen har inte möjligheten att koordinera sin kropp som helhet, det skulle man kunna benämna ”leg movers” orkestreringen av hela kroppen är störd och detta kommer i längden att leda till diverse röreselstörningar och potentiellt senare till hälta.
Den springande punkten -Ryggen!
Det som hanterar och fördelar kraften och ger balanskontrollen är hur ryggen hanterar kraftöverföringen från bakdelen, och hur muskulatur hanterar mothållande kraft, rotation(axiell) lateral(sidledes) böjning och longitudinell (längsgående)böjning. Multifidius och Longissimus för kraften framåt genom ryggen och omvandlar kraft till vertikal (uppåt)och horisontell(framåt) kraft beroende på vad hästen ska utföra.
Vad hästen har att förhålla sig till är bland annat tyngdlagen (Gravitationen) Rörelseenergin( massan i rörelse).
Att utbilda hästens rygg till högre grad av balanskontroll är nyckeln till relativ distribution av tyngd och rörelse på fram och bakdel. Motorn-bakdelen skapar kraften, där aktivitet behövs för att kunna skapa kraft, men för att den ska kunna användas behöver ryggen lära sig vad den ska göra med all den kraften, i vilken riktning, hur mkt, hur länge
Intensity-direction-duration ( Intensitet – Riktning – Tidslängd)
Det berömda L️yftet
Lyftet kommer av en upp och snett ned på vardera sida pendlande rörelse av hästens bröstkorg. När hästen håller emot den passiva rotationen in i den aktiva rotationen, som uppstår just innan frambenet rör sig framåt och den sidan av kroppen dras mot marken av gravitationen, behöver den hålla sin bröstkorg mer i mitten av sina framben i kombination med en utvecklad och utbildad rygg som överför kraften likt en korridor framåt.
Lyftet är alltså inte en statisk hållning av ryggen i völvd form uppåt i framåtrörelse utan en dynamisk rörelse som i stort sett kommer när hästen muskulärt kan balansera och koordinera sin bröstkorg mellan frambenen, rikta kraft genom ryggmusklerna o ryggkotorna och förhålla sig till både rörelse och gravitation med jämn fördelning genom kroppen.
️Den naturliga frekvensen o kadensen
Den naturliga frekvensen är en rytm i den hästen kan verka optimalt i hela sin kropp. Här kan energilagringsystemet lagra tillräckligt med energi för rekylen, här kan kroppen hitta en mer optimal samverkan i sina olika system med bland annat andning syresättning energiförbrukning i muskulaturen.
Hästens inbyggda strävan efter effektivitet gör att den gärna söker sig till den här frekvensen, (om vi ger den chansen) och ofta snabbt finner en comfort zone i den naturliga frekvensen där de förbrukar så lite energi till så mkt rörelse som möjligt. Självklart hänger även detta ihop med kroppens andra system, men den har en väldigt stark effekt på helheten.
Dessa är några få av de många system inom system inom andra system såsom bland annat framdelens fjädringsfunktion, hästens hals som är ett resultat av vad som händer i ryggen och hästens mentala processer, som spelar in i vår roll som ryttare, tränare, ägare att hålla i vår tanke när vi arbetar med dessa fantastiska djur. Vi behöver veta om deras svårighet, acceptera misstagen och hitta nya problemlösningar utifrån de svar vi får med en sund förståelse för deras kroppsfunktion.